Ett statement från mig och en hel del av mina kollegor runt om på Malmös skolbibliotek!
Men skolbiblioteken då?
Allt ljus på Malmö stadsbibliotek och vilka nya låntagare som kan lockas dit och hur! Samtidigt som den frågan debatteras strömmar besökarna till våra skolbibliotek, helt utan att behöva lockas med klätterväggar och ansiktsmålning. De kommer av naturliga skäl. De är på jakt efter bildning och kultur, upplevelser, kursböcker och hjälp att söka. De är i sin naturliga miljö, skolan, där tillgången till bibliotek borde vara en självklarhet. VAR, OM INTE HÄR?
Den bistra verkligheten är emellertid en annan. I Malmö ser vi flera exempel på hur man bortprioriterar skolbiblioteken. Några skolor som nyligen har drabbats av nedskärningar är Monbijouskolan, Ribersborgs- och Fridhemsskolan, som har förlorat sina skolbibliotekarier. Då Komvux Kronborg flyttade sitt bibliotek till Malmö latinskola försvann en skolbibliotekarie. På våra skolbibliotek, allt från grundskola, gymnasium till komvux skär man ner på verksamhet och tillgänglighet, stänger dörren framför näsan på våra kunskapstörstande elever. Vem borde ha perspektivet att se till att biblioteksresurser går dit där de verkligen behövs? Hur kan skolbiblioteken vara så bortglömda i Malmös biblioteksdebatt?
Debatten i Malmö har till stor del kommit att handla om ifall biblioteket ska vara ett ställe för böcker eller människor. Diskussionen har klara paralleller till diskussionen om hur en samtida skola ska se ut. Ska en skola vara ett ställe där man förvaltar och sprider den kunskap som redan finns eller ett ställe där man undersöker, kommunicerar och skapar ny kunskap?
De bemannade skolbiblioteken i Malmö är sannerligen inga "bokmuseum", ingen av oss som arbetar i skolbiblioteken vill jobba i ett sådant bibliotek! Vi förmedlar läslust och hjälper elever att söka information och konstruera kunskap. Vi arbetar för ökad måluppfyllelse, vi vill hjälpa alla studerande malmöbor att erövra sitt språk. Vårt uppdrag, liksom stadsbibliotekets, handlar ytterst om att värna demokratin. Vi är inte rädda för nya medier, våra elever inspirerar och utmanar oss ständigt att prova nya vägar för att göra medieströmmen begriplig och meningsfull.
På våra skolbibliotek i Malmö är framtiden redan vardag! ...och vi har dessutom en himla massa låntagare. Värre är det med resurserna. På många gymnasiebibliotek, liksom på stadsdelsbiblioteken, mäter man antalet besökare. Det är förbluffande att se att skolbiblioteken ligger en bra bit över stadsdelarna i besöksstatistiken. Ett exempel är skolbiblioteket på Malmö Borgarskola till vilket det dagligen kommer 800-1300 elever. Bemanningen på skolbiblioteken är en bråkdel av den personalstyrka som finns till hands på folkbiblioteken (vilken i sin tur också decimerats under senare år). I exemplet Malmö Borgarskola servar en bibliotekarie och en biblioteksassistent alla dessa elever.
Mer än 35 000 studerande malmöbor, barn, ungdomar och vuxna befinner sig i skolan varje dag. De behöver ett tillgängligt och bemannat skolbibliotek, som i nära samarbete med skolans pedagoger, hjälper eleven att nå målen i skolans läroplan. Internationell forskning visar att på skolor där man har tillgång till utbildade skolbibliotekarier uppvisar eleverna högre resultat. "Språkutveckling är nyckelordet för Malmö stads skolpolitik" står det i Malmös lokala skolplan. Det tycker vi rimmar illa med läget på våra skolbibliotek.
Vi anser att debatten om Malmös biblioteksverksamhet måste breddas. Beslutsfattare måste få upp ögonen för en förbisedd och underskattad biblioteksform. Då organisationen är decentraliserad ner till varje rektor som beslutar om resurser till skolans bibliotek, saknas det ett samlat grepp. Vi efterlyser en biblioteksplan som reglerar kvaliteten på skolornas bibliotek. Blicken måste höjas så att Malmös skolelever får en jämlik tillgång till vad som borde vara en självklar rättighet, ett öppet skolbibliotek med utbildad personal på varje skola! På så vis förser vi vår stads stolthet, Malmö stadsbibliotek, med nya besökare som fortsätter att betrakta ett tidsenligt bibliotek som en självklarhet och en demokratisk rättighet.
Skolbibliotekarier och pedagogisk personal i Malmö
Lena Edwall
Karin Ahlstedt
Ina Alm
Ulla Almquist
Maria Bengtsson
Maria Nilsson
Johanna Blomberg
Jörgen Lundberg
Sara Ek
Berit Wijk Tegenrot
Katarina Hjärpe
David Norgren
Kristin Rosenberg
Görel Reimer
Elisabet Niskakari
Teresia Palander
Annika Dysting
Anna Lidén
Karin Christensen
Maria Ericsson
Annette Gillholm
Charlotta Hansson
Birgitta Herner
Aleksandra Erlandsson
Johan Vintén
Maria Blomquist
Annika Withycombe
onsdagen den 18:e november 2009
onsdagen den 7:e oktober 2009
Makt, mening, motstånd!
På bokmässan lyssnade jag på Gunilla Molloy som berättade om sin nya bok, "Makt, mening, motstånd". som hon skrivit tillsammans med tre andra forskare. Den handlar om litteraturläsning i skolan, om lärarens makt att bestämma vad och hur eleverna ska läsa, och om motståndet hos eleverna som växer fram när lärarens meningsskapande inte når fram till eleverna. Det är superintressant! Vem bestämmer vad som är den rätta läsningen?
fredagen den 25:e september 2009
Fredag, Svensk biblioteksförening
Tack alla som lyssnade!Lite strul med tekniken, men hoppas budskapet gick fram!
måndagen den 21:e september 2009
Hitta skolbibliotekariens pedagogiska roll!
Ser på bloggar och i debattartiklar att det är fler som grunnar på skolbibliotekariens olika roller...
Läs tex vad Cecilia Bengtsson, Ekerö kommit fram till på Skolbibliotek.se: Jakten på framtiden eller...vad gör skolbiblioteket/skolbibliotekarien?
Här är lite av mina erfarenheter från SMILE-projektet, bland annat. När jag försöker definiera skolbibliotekariearbetet måste jag dela det i två ganska olika delar. Att driva ett skolbibliotek är i många avseenden ett kontorsjobb och lagerjobb! Det är beställningar och fakturor, och inte minst hela cirkulationsapparaten som ska hanteras. Allt det du måste göra för att det ska stå en bok på rätt plats i rätt hylla. (Observera att bok kan bytas ut till vilket medium som helst, och hyllan kan vara virtuell!)
När man lämnar den rollen och blir pedagog, som i mitt fall litteraturpedagog, (definitionen av detta lämnar jag till ett framtida inlägg...) eller informationspedagog, uppstår en del problem som kan vara viktiga att lyfta fram för att samarbetet med de "riktiga" pedagogerna ska bli bra och tydligt. En viktig erfarenhet är att man varken kan eller ska driva projekt som ligger utanför kursplanen. Allt som du deltar i måste vara en del i lärarens plan med vad han eller hon vill åstadkomma med klassen. Inte något jippo vid sidan om, eller vara snäll lästant med en grupp elever som är dåliga på att läsa, eller bra på att läsa. Det är viktigt att eleverna förstår att vi tillsammans strävar efter att utveckla en förmåga och att det blir en synlig progression för dem själva och för deras pedagog(er), som ju i slutändan också ska uttrycka detta i form av en bedömning, hur eleven har uppnått målen. Kan man samarbeta på det viset tror jag att skolbibliotekarien kan spela en ovärderlig pedagogisk roll!
Läs tex vad Cecilia Bengtsson, Ekerö kommit fram till på Skolbibliotek.se: Jakten på framtiden eller...vad gör skolbiblioteket/skolbibliotekarien?
Här är lite av mina erfarenheter från SMILE-projektet, bland annat. När jag försöker definiera skolbibliotekariearbetet måste jag dela det i två ganska olika delar. Att driva ett skolbibliotek är i många avseenden ett kontorsjobb och lagerjobb! Det är beställningar och fakturor, och inte minst hela cirkulationsapparaten som ska hanteras. Allt det du måste göra för att det ska stå en bok på rätt plats i rätt hylla. (Observera att bok kan bytas ut till vilket medium som helst, och hyllan kan vara virtuell!)
När man lämnar den rollen och blir pedagog, som i mitt fall litteraturpedagog, (definitionen av detta lämnar jag till ett framtida inlägg...) eller informationspedagog, uppstår en del problem som kan vara viktiga att lyfta fram för att samarbetet med de "riktiga" pedagogerna ska bli bra och tydligt. En viktig erfarenhet är att man varken kan eller ska driva projekt som ligger utanför kursplanen. Allt som du deltar i måste vara en del i lärarens plan med vad han eller hon vill åstadkomma med klassen. Inte något jippo vid sidan om, eller vara snäll lästant med en grupp elever som är dåliga på att läsa, eller bra på att läsa. Det är viktigt att eleverna förstår att vi tillsammans strävar efter att utveckla en förmåga och att det blir en synlig progression för dem själva och för deras pedagog(er), som ju i slutändan också ska uttrycka detta i form av en bedömning, hur eleven har uppnått målen. Kan man samarbeta på det viset tror jag att skolbibliotekarien kan spela en ovärderlig pedagogisk roll!
onsdagen den 9:e september 2009
Mer om blogg och bokcirkel på Bok och Bibliotek 2009
- Torsdag 24/9 14.00-14.30 Läs och livsupplevelser i blogg och samtal Skolbibliotek.se Monter E 02:01
- Fredag 25/9 11.30-11.45 Bloggande bokcirkel i skolbiblioteket Svensk biblioteksförening och Pedagogiska centralen E-hallen Sc1772 Välkomna!
tisdagen den 1:e september 2009
Bloggande bokcirkel i skolbiblioteket-Hur går det till?
Hur kan en bok om tonårskärlek väcka en diskussion om makt på global nivå? Vad kan man använda en blogg till mer än att skriva dagbok på nätet? Vill du dra igång en bloggande bokcirkel på din skola? Här kan du läsa om hur vi gjorde på Ribersborgsskolan i Malmö.
Utgångspunkten är mötet mellan läsare och text där läsarens egen erfarenhet är väsentlig för tolkning, och samtal, där allas upplevelse av texten bidrar till ökad förståelse. För att alla ska kunna delta är det bra att man får tillfälle att samtala i mindre grupper, tänka och skriva enskilt, illustrera, dramatisera…Ett viktigt inslag är också att man får chans att se sitt eget lärande, möjlighet att se sitt eget tänkande och skrivande utvecklas och nyanseras. På bloggen dokumenteras allt som bokcirkeln producerar och är tillgängligt även för andra.
Klassläraren och bibliotekarien (och kanske fler tillgängliga pedagoger), väljer litteratur utifrån kursplanen och elevernas erfarenhet. Det är en delikat uppgift som kräver att man har en bred litteraturkännedom, men också att man känner till vad eleverna läst tidigare. Det behöver inte vara ”svåra” böcker, men det måste finnas många bottnar i böckerna och mycket att läsa mellan raderna om man vill få igång intressanta samtal! Texterna ska på något sätt belysa ett fenomen som man vill lyfta fram. Läraren och bibliotekarien introducerar litteraturtemat och demonstrerar bloggen. Bloggen blir också som en variant på portfolio dokumentation och därför får man välja hur man vill lösa det med tex en gemensam klassblogg eller en blogg för varje grupp. Klassen delas upp på mindre grupper som blir bokcirklar. Läraren och bibliotekarien fungerar som samtalsledare i grupperna.
Vid första gruppträffen läser jag högt ur boken, stannar upp och reflekterar, gärna något personligt, undrar, för att visa hur man kan läsa. Eleverna får ett eget exemplar med sig och läxa blir att fortsätta läsa på egen hand och gå in på bloggen och se vad jag har sammanfattat om vårt samtal. Här är det viktigt att prata om vad som kan sägas på nätet! I gruppen kan stämningen bli intim och en del har mycket att berätta. Men det får stanna i gruppen! På bloggen kan man bara skriva sånt som kan läsas av vem som helst. Men det är också ett bra tillfälle att träna på att lyfta från det personliga till det allmängiltiga, och något eleverna kan utveckla under tiden.
På bloggen har jag också formulerat några öppna frågor eller en skrivuppgift som jag vill att eleverna ska fundera på. De skriver direkt på bloggen och skickar in som ”kommentarer”. Till nästa träff har jag hunnit läsa kommentarerna och skrivit ut dem. Jag delar ut dem och så kommer samtalet igång med ungefär samma frågor som på bloggen men eleverna har hunnit tänka och formulera sig. Samtalet går vidare och några tvärsäkra uttalanden kanske revideras en aning efter att man har hört kompisarnas inställning.
Efter några gånger brukar jag introducera digitalkamera och låta eleverna börja fotografera våra träffar. En övning är också att rita bilder från scener i boken och sätta ihop till ett bildspel. Det görs i ett enkelt bildspelsprogram, Photostory, som eleverna snabbt lär sig hantera själva. Allt dokumenteras på bloggen. Något som vi inte provat än är att dramatisera och filma men det tror jag verkligen skulle berika läsupplevelsen.
Som vi arbetat hittills har jag, bibliotekarien, haft grupperna under ca 8 veckor med en träff, 1 timme i veckan. Alldeles för lite till så viktigt arbete! Men läsandet, tänkandet och skrivandet har de fått tid till under andra lektioner. En viktig erfarenhet var att, om möjligt göra samma sak samtidigt med hela klassen. Så att bokcirkeln inte blir något extra man går iväg och gör utöver den ordinarie undervisningen utan att den är helt integrerad. Det kräver att man åtminstone under gruppsamtalen måste dela en normalstor klass på tre pedagoger, vilket kan bli svårt, men kanske finns det också en speciallärare knuten till klassen som kan tänka sig att jobba med en grupp. Elevernas kommentarer som kommer in till bloggen vägleder pedagogerna att planera för nästa samtal. Det kan vara mycket givande att inte stå helt ensam med de stora livsfrågorna utan även kunna bolla ideéer mellan samtalsledarna. Samordningen underlättas av den gemensamma bloggen och dokumentationen blir också en hjälp för läraren vid bedömningen av varje elevs läs- och skrivutveckling.
Med kombinationen bok och blogg har vi kunnat utveckla ett sätt att läsa på ett mer reflekterande sätt. Vi diskuterar etiska problem och konflikter med utgångspunkt från boken. Genom bloggen får alla tillgång till hela gruppens tolkningar. Man får distans till diskussionerna och var och en kan hinna tänka och skriva själv. Det blir också en kontinuitet eftersom diskussionen pågår ständigt, den tar inte slut utan fortsätter i nya banor. Texterna som eleverna skriver blir lästa inte bara av läraren och de pendlar fram och tillbaka i en dialog mellan boken, gruppen och individen. Man kan se att både diskussionerna och elevernas texter blir mer nyanserade under de 8 veckor som bokcirkeln håller på.
- Länk till bokcirkelbloggen där du kan följa alla inlägg och kommentarer!
- Länk till filmen som Ina Alm på Pedagogiska centralen i Malmö gjorde från ett av våra bokcirkelsamtal.
Klassläraren och bibliotekarien (och kanske fler tillgängliga pedagoger), väljer litteratur utifrån kursplanen och elevernas erfarenhet. Det är en delikat uppgift som kräver att man har en bred litteraturkännedom, men också att man känner till vad eleverna läst tidigare. Det behöver inte vara ”svåra” böcker, men det måste finnas många bottnar i böckerna och mycket att läsa mellan raderna om man vill få igång intressanta samtal! Texterna ska på något sätt belysa ett fenomen som man vill lyfta fram. Läraren och bibliotekarien introducerar litteraturtemat och demonstrerar bloggen. Bloggen blir också som en variant på portfolio dokumentation och därför får man välja hur man vill lösa det med tex en gemensam klassblogg eller en blogg för varje grupp. Klassen delas upp på mindre grupper som blir bokcirklar. Läraren och bibliotekarien fungerar som samtalsledare i grupperna.
På bloggen har jag också formulerat några öppna frågor eller en skrivuppgift som jag vill att eleverna ska fundera på. De skriver direkt på bloggen och skickar in som ”kommentarer”. Till nästa träff har jag hunnit läsa kommentarerna och skrivit ut dem. Jag delar ut dem och så kommer samtalet igång med ungefär samma frågor som på bloggen men eleverna har hunnit tänka och formulera sig. Samtalet går vidare och några tvärsäkra uttalanden kanske revideras en aning efter att man har hört kompisarnas inställning.
Efter några gånger brukar jag introducera digitalkamera och låta eleverna börja fotografera våra träffar. En övning är också att rita bilder från scener i boken och sätta ihop till ett bildspel. Det görs i ett enkelt bildspelsprogram, Photostory, som eleverna snabbt lär sig hantera själva. Allt dokumenteras på bloggen. Något som vi inte provat än är att dramatisera och filma men det tror jag verkligen skulle berika läsupplevelsen.
Som vi arbetat hittills har jag, bibliotekarien, haft grupperna under ca 8 veckor med en träff, 1 timme i veckan. Alldeles för lite till så viktigt arbete! Men läsandet, tänkandet och skrivandet har de fått tid till under andra lektioner. En viktig erfarenhet var att, om möjligt göra samma sak samtidigt med hela klassen. Så att bokcirkeln inte blir något extra man går iväg och gör utöver den ordinarie undervisningen utan att den är helt integrerad. Det kräver att man åtminstone under gruppsamtalen måste dela en normalstor klass på tre pedagoger, vilket kan bli svårt, men kanske finns det också en speciallärare knuten till klassen som kan tänka sig att jobba med en grupp. Elevernas kommentarer som kommer in till bloggen vägleder pedagogerna att planera för nästa samtal. Det kan vara mycket givande att inte stå helt ensam med de stora livsfrågorna utan även kunna bolla ideéer mellan samtalsledarna. Samordningen underlättas av den gemensamma bloggen och dokumentationen blir också en hjälp för läraren vid bedömningen av varje elevs läs- och skrivutveckling.
Med kombinationen bok och blogg har vi kunnat utveckla ett sätt att läsa på ett mer reflekterande sätt. Vi diskuterar etiska problem och konflikter med utgångspunkt från boken. Genom bloggen får alla tillgång till hela gruppens tolkningar. Man får distans till diskussionerna och var och en kan hinna tänka och skriva själv. Det blir också en kontinuitet eftersom diskussionen pågår ständigt, den tar inte slut utan fortsätter i nya banor. Texterna som eleverna skriver blir lästa inte bara av läraren och de pendlar fram och tillbaka i en dialog mellan boken, gruppen och individen. Man kan se att både diskussionerna och elevernas texter blir mer nyanserade under de 8 veckor som bokcirkeln håller på.
SMILE-projektet på Ribersborgsskolan
Projektet Många SMILE: Skolbibliotekets Möjligheter I Lärandet för Eleven var en satsning som genomfördes som ett samarbete mellan Malmö högskola och Pedagogiska centralen på uppdrag av Myndigheten för skolutveckling med start 2005-2009. Ribersborgsskolan i Malmö (skolår 0-6) var en av tolv skolor som deltog och som under projekttiden fick chans att utveckla sina idéer om bibliotekets pedagogiska möjligheter tillsammans med en mentor.Till grund för arbetet i bibloteksgruppen låg tankar om hur vi skulle kunna utveckla elevernas förmåga att ställa frågor. Ett annat viktigt inslag var att lära mer om digitala medier och använda dem som nya uttryckssätt i skolsamarbetet. Skolbibliotekariens roll i det pedagogiska arbetet var också något vi ville utforska.
Under projekttiden fördjupade vi också våra kunskaper om reflekterande läsning. Vår ursprungliga intention att hitta former för problematiserande undervisning övergick alltmer i en insikt om att börja arbeta mer reflekterande med skönlitterära texter. Många försök att lära eleverna att problematisera i ett forskande arbetssätt visade sig bli svårt i praktiken, Vi tänkte oss att det hos eleverna fanns idéer om kreativa och för dem relevanta problem att forska om, men ofta hade de svårt att formulera egna öppna frågor och deras arbeten resulterade ändå i avskrifter, om än i snyggare förpackning. Eleverna verkade inte ha några egna ord eller litade inte på att deras eget språk dög. I det läget kändes det mer angeläget att börja arbeta med litteraturen som ett sätt att utveckla elevernas känsla och säkerhet att kunna tolka en text och våga uttrycka sig.
En inspirerande föreläsning om litteraturcirklar väckte tankar om att starta något liknande och så var en bokcirkel med bloggande som självklar ingrediens igång. Som en fusion av alla våra idéer och även de som inte fungerade utvecklades Den bloggande bokcirkeln till ett arbetssätt som stämde bra överens med det vi ville åt, vår egen och elevernas kreativitet. Bokcirkel och blogg är ett sätt att arbeta med skönlitteratur som fördjupar läsupplevelsen och ger redskap för ett mer reflekterande sätt att läsa och skriva.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
